Hoppa till innehållet Hoppa till navigeringen Hoppa till början av sidan

Eken i det historiska landskapet

Att nästan ett hundratal s.k jätteträd, främst ek, finns inom ett så begränsat område som Björketorp är relativt ovanligt.

Eken har en mycket speciell historia i vårt svenska landskap och speciellt inom kyrkans jord.

Staten har sedan Gustav Vasa gjort anspråk på eken för skeppsbyggnad och som producent av ollon till svinen. Bönderna var därför förbjudna att avverka ekar på såväl utmarken som inägomarken. Eken var illa sedd av bonden då den växte på inägan eftersom den skuggade den viktiga gräsproduktionen och gav mängder av döda kvistar och löv som krävde fagning på våren. På utmarken var den måhända lättare att tolerera eftersom gamla ekar producerade ollon till svinen. Det krävdes dock att ekarna blev nästan hundra år innan ollonproduktionen kom igång på allvar.

Före 1734 kunde bonden få hugga ner s.k. risekar d.v.s. sådana som inte kunde bli timmer utan mest såg ut som en buske. De kunde också vara som man sade "formtoppade" d.v.s. döda i toppen eller "knutekar" d.v.s. ekar med stora ansvällningar på stammen och som därför inte gav prima virke. Ofta var knutarna resultat av skador efter eldning eller ovarsam kvistning och ofta medvetet åstadkommet.

Efter 1734 krävdes att alla ekar skulle synas utav jägeristaten. Först 1830 kunde markägarna lösa in ekarna och fick med andra ord betala sina egna ekar för att få avverka dem. 1875 upphävdes alla anspråk från staten på de ekar som fanns kvar i landskapet och växte inom den privatägda marken. På kyrkans marker försvann dock inte de sista resterna av ekskyddet förrän så sent som 1922. Numera skyddas ekarna på skogsmarken av ädellövskogslagen och på övrig mark av miljöbalkens biotopskydd.

Som ett exempel på skyddet ansökte kontraktsprosten Ringberg 1875 om utsyning av 100 st vrakekar d.v.s. sådana ekar som var ruttna eller på andra sätt skadade och som inte kunde ge timmer. Det tillstyrktes dock bara 50 st.

Förklaringen till att man kan hitta så mycket grov ek på Björketorpsmarken är säkert att det har varit kyrkan som ägt marken ända sedan Johan III 1571 donerade hemmanet Björketorp i Konga härad för evärdelig tid.

 
Senast publicerad: 200927 | Powered by SiteSmart