Hoppa till innehållet Hoppa till navigeringen Hoppa till början av sidan

Det historiska landskapet

Innehållet i dagens Björketorplandskap har skapats under tusentals år av nyttjande för olika ändamål. För den uppmärksamme, som söker spår av detta, är det inte svårt att hitta exempel från de olika utvecklingsfaserna. De första jägarna som kom upp längs med Lyckebyåns dalgång fann här ett rikt landskap bestående av flera olika ekosystem som kunde producera mat och nyttigheter. Genom det höga näringsutbudet skapades ett stabilt och innehållsrikt ekosystem med ett rikt utbud av olika växtsamhällen.

Det tidiga agrara samhället, där skottskogen utgjorde näringsbas, var lätt att tillämpa på de näringsrika markerna. Under den här perioden ser vi spåren i form av låga och flacka odlingsrösen där man kastade ihop stenarna för att lättare kunna bruka marken. Odlingsrösena härrör från flera olika perioder, men säkert har några tillkommit även under den här perioden.

Så småningom började det agrara samhället att specialisera sig och dela upp markerna i det som vi idag ser som åker och äng. Befolkningen blir under denna period stadigvarande bofast. Åkermarken flyttas runt i landskapet för att kunna avkasta tillräckligt och för att marken inte skulle bli för utarmad. Vi ser spåren från denna period i form av fornåkrar och odlingsterrasser.

Efter hand får det agrara samhället en mer organiserad form och där åkerbruket snabbt tilltar, samtidigt som också kyrkan etablerar sig vid Lyckebyån och snart ser möjligheten att öka i sitt inflytande genom att behärska Lyckebyån som handelsväg till kusten. 

Den agrara utvecklingen går raskt vidare och behovet av en ökad organisation tar sig uttryck i att man inrättar byalag och skifteslag. Åkermarken ägs individuellt men brukas gemensamt. Under den här perioden stärks även kungamaktens inflytande och de första påbuden om hur eken och de bärande träden ska användas införs i Magnus Erikssons landslag 1347. Eken kommer nu att prägla Björketorplandskapet.

Så småningom ökar nyttjandet av marken och en stigende befolkning måste försörjas vilket leder till att landskapet omstruktureras kraftigt. Från den här perioden härrör dikningarna men också stenmurar som börjar byggas i stället för gärdsgårdar av trä. Torp etableras på utmarkerna.

Järnvägen som går genom Björketorp blir ett tecken på det begynnande industri- och kommunikationssamhället. Omstruktureringen i det agrara landskapet tilltar ytterligare och under den här perioden förlorar ängarna sin roll som producent av vinterfoder. Nu hämtas vinterfodret från åkrarna och den stora kulturrevolutionen inom jordbruket har inletts.

I nästa fas sätter informations- och framtidssamhället sina spår i form av en golfbana som utgör ett tydligt tecken på att nu behövs inte längre all mark till livsmedelsproduktion utan man kan avsätta mark till rekreation och fritid. Nu kommer också de första tankegångarna om att bevara arter och historiska ekosystem för sin egen skull - en helt unik företeelse bland landskapets olika produktionsinriktningar under tusentals år.

 
Senast publicerad: 200927 | Powered by SiteSmart